Ibland kommer man på saker som man varit med om, som legat i ens inre men som man kanske glömt bort. På tal om resor, kom jag på att jag gjort studiebesök på Arlanda. En klasskompis pappa jobbade där. Under en dag fick hon och jag vara med, detta var i 7:an tror jag, så det är mest små minnesfragment kvar. Vi fick bland annat sitta i flygledartornet, kolla hur bagagehanteringen såg ut bakom kulisserna och vi fick åka follow-mebil.

Det var faktiskt lite roligt. Lite läskigt också. Fort gick det. Skräckblandad förtjusning kanske vi kan säga att det var. Kändes som det enorma planet skulle köra in i bilen hela tiden och när killen flög ut ur bilen för att signalera till planet att det skulle stanna såg han ut som en myra som när som helst skulle bli platt. Dånet från planet fick hela bilen att vibrera fast vi var på tryggt avstånd.

Kom också på att jag varit uppe i ett plan gjort för tre passagerare. Det var inte trevligt alls, det hela gjordes inte trevligare av att killen som skulle flyga planet deklarerade tydligt att planets motor krånglat några gånger, till och med samma dag. Jag kanske får vara glad som lever?

Kom hem nu Hjärtat, jag orkar inte sakna såhär. Det är bara torsdag idag dessutom, varför går tiden sakta? För att ge mig tid för eftertanke? Jag kollar på klockan hela tiden, räknar dagarna tills Du kommer hem igen ett par gånger om dagen, så jag är säker på att jag inte räknat fel och försöker intala mig själv om att snart, snart ringer Du. Men vad ska jag säga då? Jag kommer sitta tyst och hoppas på att Du pratar, så jag bara kan njuta av Din röst.