Jag vill att allt ska vara som förut, jag hade ett jobb. Tjänade pengar, kunde vara självständig och stolt över mig själv. Jag känner mig trasig, otillräcklig och trött. Den glada, spralliga jag har försvunnit. Hon har försvunnit efter all oro, alla sömnlösa nätter, alla tunga steg och minskande vikt som följd. Oron över det ekonomiska tär på mig, liten bit för varje dag. Jag skulle vilja somna inatt och veta att morgondagen för med sig en lösning, om så bara liten. Så jag kan orka igen, bli stark och pigg. En dag kommer en lösning, jag får ett positivt besked från ett jobb jag sökt och jag kan få stå stolt igen.

Det är tur att Du finns iallafall, utan dig hade morgondagen inte varit något att se fram emot alls.