Finns det någon som älskar måndagar och nästan önskar att helgen gick lite fortare så att det kunde bli jobbardags igen? Jag gör det i alla fall inte, varje jävla helg undrar jag samma sak - var fan tog helgen vägen?

Jaja, ingen idé att vara bitter, snart kommer en ny helg. Bara fem dagar kvar, eller ja snart 4,5. Halva måndagen har ju gått nu.

Helgen bestod av det gamla sedvanliga, det vill säga tvätt, hästar, andra smådjur och på tok för mycket spelande. Men det är trots allt så jag vill ha mina helger, kanske inte alla, men att få slappa lite är gött.

Med mig i fickan på promenaden, hade jag ett äpple. Ett äpple ämnat åt en speciell häst. För några veckor sedan när jag och mamma gick samma promenad tyckte jag mig se en välbekant bläs på en häst i en hage utmed vägen. Nyfiken kom den lilla flocken fram och till min förvåning insåg jag att den svarta hästen var gammal ridskolehäst. Gamla Zorro, en svart D-ponny med en stor vit bläs, lätt att känna igen. Nu är det många år sedan jag gick på ridskolan och på den tiden var han runt 6 år. Livet hade tärt på honom men han var fortfarande mycket vacker. Han var en stor favorit när jag red på ridskolan, vi hade väldigt kul ihop och jag önskade faktiskt att han kunde bli min. Jag fick ofta rida honom.

Tänk att jag skulle finna honom så nära mig. Han åt äpplet med god aptit i alla fall och fortsatte sedan leta gräs i hagen där han gick, som mest bestod av hårt packad lera. Jag önskade jag hade fått ta med honom hem.

Å andra sidan så har jag nog djur tillräckligt och förhoppningsvis ägs han av någon som älskar honom massor.